VALBORG. Jobbet är avslutat, lungokoppen med skummad mjölk är tömd, helgstrulen undveks och vi går in i maj med hopp om den perfekta tiden. I kväll ses vi ute, imorn ses vi ute och på söndag ses vi i möbelbutiken. Hälsa om du vill!


Stora ärmar är bra, B Store

Lite seglarstil är bra, By Hudson

Lite veckat och hals är bra, Unconditional

En till veckat i hals är bra, Unconditional

Ett stilla lugn som sänker sig på natten, runt omkring har belysningen från grannar tonats ner. Och det enda som jag hör är ett kylskåp som rymmer ifrån tystnaden. Nätter är en tid att att inte lyssna mer, en tid att inte springa runt i tankarna men också en tid att sänka pulsen. Jag gillar det. Eftersom jag är en av dom som är dålig på att slappna av går jag ner i varv när bilarna står still och testbilden blir nattens enda program. Och på nätter håller jag mig ofta vaken och det känns som man andas en tiondel i timmen, på nätter kommer också idéer, på nätter samlar man ihop till morgondagens kreativa tankar och på nåt sätt lägger man pussel på sin puls. Och jag antar att det bara är ett sätt att se morgondagen på ett positivt sätt.


Prince: A case of you (Joni Mithcell)

Tillbaka till Ängö, tillbaka från Göteborg och Jönköping. I tisdags tog jag tåget till Göteborg och dök överraskande upp på restaurang Mañana för att fira min systers 30-årsdag. Och jag tror hon blev nöjd. Vi var flera stycken som firade och åt tapas. Morgonen efter bar det av till Jönköping och huvudkontoret för sortimentsvisning med kommande nyheter och premiärvisning för Per Holknekts [Odd Molly] möbelserie. Det kändes positivt och kommer säkerligen sälja ganska bra i jämförelse med Oscar Magnussons, dock ännu ett hemligt projekt i väntan på pressvisningen. Han verkade vara en skön profil med grym karisma, han lös upp hela lokalen och fyllde hela Jönköping med svordomar.

Här är vårens största besvikelse, jävla Hästpojkar.


Ny video med Hästpojken: Jag e jag

Knockad, totalt golvad, så sagoligt vackert. Jag älskar dessa låtar som startar trevande och växer, stiger och ebbar ut i ett stort eko och fastnar i hela huvudet, hela bröstet, hjärtat, kroppen. Det låter som världens finaste film, världens bästa scen, ett drama att dö för. Och kom ihåg skruva upp volymen. Resten hör du på Spotify.

 
Get Well Soon: A voice in the Louvre

Det börjar bli en bättre och bättre syn genom fönstret ut mot Sparregatan. Och på morgnarna och kvällarna är det ljusare än förut. Man ser människor på trottoarerna i tunnare skor, människor i mindre kläder och jag möter andra löpare i spåren som bytt byxor mot shorts. Och senaste tidens löparsteg i spåren längs Ölandsbron har varit tunga - tills idag. Det här vädret och den här blå himmelen ger extra energi. Efter en helg med arbete, hemmafest och träning lyssnar jag förbrilt på Johnossi - nya almbumet Mavericks och lite Ted Gärdestad. I veckan väntar huvudkontoret i Jönköping med förhandsvisning av Odd Mollys och Per Holknekts möbelkollektion för oss på EM. I sitt senaste blogginlägg skrev han om den nyöppnade Odd Molly-butiken i Los Angeles och möten med stjärnor som Brett Anderson, Kelly Osbourne, Heidi Klum, Helena Christensen och Fares Fares - på onsdag står han med ett gäng bönder i jämförelse.


Johnossi: Roscoe (smakprov studio)


Johnossi: What's the point

Den evigt glada och musikaliska Marcus Gamme har fått ihop lite nya låtar som är väl värda att lyssna på. Och i Kalmar är det säkert många som hört honom med bland annat sina bröder i bandet Morgonrock (Sveriges gladaste band!) som spelade större delen av förra sommaren på den troliga Patrick Ekwall-favoriten Byttan. Den här gången gör han allt själv istället för med bandet.

Alla inkomster går till hans projekt i utbildningen Socialt entreprenörskap där han bygger en tvålfabrik åt kvinnliga sjögräsbönder på Zanzibar. Ladda ner, köp eller lyssna på EP'n här eller nedan under omslagsbilden. Familjen Gamme är fortfarande musikaliska genier!

Dom där sommarnätterna med öppet sovrumsfönster, dom där myggen och dom där röda linjerna i nacken som bränner, svider och kommer tillsammans med solen. Och dom där handdukarna som luktar saltvatten, dom där lakanen som luktar friska vindar och har hängt på linan under dagen, sättet vi bränner fötterna mot asfalten, tiden vi svettas och alla måltider på andra sidan persiennerna. Och tankarna på att cykla ner i diket bara för att det är grönt, lusten att landa mjukt bara för att det är sommar, hur hörseln blir så mycket bättre bara för att djuren sjunger, hur jordgubbarna och mjölken smakar bättre bara för att havet framför har en blåare färg och hur allt som är rött eller grönt plötsligt smakar bäst. Just nu antar jag att det bara är att vänta lite, lite till.

Det verkar i all hemlighet som fenomenet Tough Alliance kommer att splittras. Och under namnet CEO verkar ena halvan av bandet, Erik Berglund, göra mystisk solodebut, eller byter TTA namn? I videon nedan är det i alla fall Eric Berglund som syns. Birthday finns att ladda hem på den blåmarkerade länken, men det låter snarare som JJ, förvirrande och inte alls märkvärdig? Och videon nedan tillhör det snyggaste jag någonsin har sett. Grym video är det. Och bra låt. Nån som vet mer?


CEO: Prologue

Det känns som om vintern kom tillbaka, som om vinden utanför blåser genom både hud och skelett. Ledig dag som inneburit tidsfördriv, var förbi Selvage och bad dom ta hem en Carin Wester-skjorta i ministorlek och tog en dubbelträning med löprunda och gym - synergieffekt - och tackat ja till att bli marknadsföringsmentor åt någon student på Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö. Kvällen avslutas med en sväng förbi djurfamiljen Nilsson i föräldrarhemmet på Björkenäs med sallad och samtidigt passa på att leka med katterna och den ständigt kissande hundvalpen.


Robyn: Dancing on my own


Robyn feat. Royksopp: None of them (None of dem)


Robyn: Looking for love & None of them

Vi ska inte tala om den fula videon, men The Embassy har inte gett ut ett riktigt album sedan 2005, förutom en EP-liknande CD-R och en singel 2008 och 2009. Jag gillar det här, men samtidigt en stor besvikelse. Det är långt ifrån kåtstönen i Some indulgence och mästerverket It pays to belong. Lyssna på The Embassys bästa låtar på denna lista.

En av mina favoriter - Pacemakers - visade den här skjortan från J Lindeberg för några dagar sedan, som dessutom var en av förra sommarens disser under en period när plånboken hade för många öppningar. Gammal kärlek rostar aldrig och jag googlade givetvis min gamla olyckliga kärlek. Och vad ser man, jo, lagerrensing på J Lindeberg online. Nu är det smala mästerverket med luftiga och korta armar ett lyckligt återseende och idag är vi ett passionerat par igen.

Tillbaka till högersidan av landet, tillbaka med några tusenlappar mindre och en bortblåst hud. Göteborgsvindarna var som en isländsk vulkan i intensitet. Jag lämnade Göteborg med några Acnejeans, handdukar och ett par solglas rikare. Och jag tog mig hem till friheten, tog mig tid att filtrera saknaden till saltstänken i luften och kom ut i joggingspåret direkt - tyngre än vanligt. Ändå är det skönt att känna andetagen och bröstet öppnas upp längs vågorna intill. Och lika skönt ska det bli att ha kommit hem till jobb, skriva arbetsbeskrivningar om kvällar och nätter, drömma om lakan, flyttfåglar och en varmare och lugnare vind.

Under fyra dagar hann jag med att träffa bekantingarna Nella och Anna, syster och även hennes man som tillsammans med pappa anslöt en dag för sent, fast på möbelmässan i Milano utan flyg. Och på lördag morgon kom dom in genom dörren lagom till frukosten efter taxi från Italien till Puttgarden med skjuts vidare till Göteborg. Och nu är det helt underbart att få ligga i sin egen säng. Jag är tröttast i världen. Och det är sant.


Acne Max

Acne Snake

Cheap Monday racerglas

Gripsholm

Vaknade intill Nya Ullevi, Folkungagatan och en lägenhet med vitt golv, vinkyl och ett badrum med mjukstopp på toalettlocket. Jag gillar det här, jag gillade också salladsbutiken med kanelbullar på köpet till pastasalladen vi åt när vi kom fram igår kväll. Jag är i Göteborg hos min syster. Och idag ska vi ta oss till Freeport i Kungsbacka, stan och sedan vänta in pappa och Carl som kanske tvingas hyra bil från Milano till Göteborg för att kunna ta sig hem.

Igår lyckades föräldrarnas hundvalp kissa två gånger på mitt golv, en gång i min soffa och under kvällen tre gånger på golvet hos min syster. Morgonen börjar bra med en ny pöl i köket här. Och då kan vi lägga till alla sjukt täta besök utomhus. Vad är felet på hunden? Hon massproducerar urin. Den lilla hunden är som en evigt rinnande kran, hon skulle kunna förse hela Afrika med tillräckligt mycket vätska för alla uttorkade länder. Och trots det är hon är ganska snäll ändå. Nu ligger hon utslagen längre en bong-long-orm och sover.

Vaknar till ljudet av människorna utanför, trafiken, dom tidiga lastbilarna med leveranserna till närköpet. Och solen känns som den har kommit för att stanna. Det börjar komma ett annat liv till människorna i stan. Uteserveringarna kommer fram, uteserveringarna fylls av röster och glas. Ibland känns det som alla känslorna som rör sig från atärerna till venerna via lungorna och luften beror på solen. Den där energin längs strandkanten vid Svinös träningsspår, den där lätta känslan i bröstet efter sex timmar under solen, mitt i värmen, i juni, juli, augusti eller av saltstänken från havet - eller från början av allting i april. Och precis som känslorna av Från där jag ropar, Make your own kind of music eller Run to you är det självklart att vårsolen har en feelgood-effekt.

När efter-gårdagens har lagt sig, när glasen och flaskorna från Harrys har glömts bort, efter besöket på Åbergs och väskan är packad lämnar vi Kalmar för Göteborg. Jag är ledig i fyra dagar. Det blir fyra dagar utan joggingspår, fyra dagar utan Sparregatan, Kvarnholmen eller dimmiga dagar på Harrys. Snart åker jag, mamma och lillvovven till min syster. Och imorgon ansluter pappa och systers man från möbelmässan Il Salone Internazionale med 22 uteställningshallar (mot Stockholms tre) i Milano. Och jag hoppas att herrerna kan stänga av, några dagar utan prat om arbete och utveckling. Herr Västkust med fem butiker och Herr Östkust med två. Vi är dom galna EM-familjerna.


Hur fina är inte dessa Ulriksdalskrukor? Designade av Eva Paradis (Paradisverkstaden, Öland) för Ulriksdals Slott och Slottsboden, med inspiration efter motiven på slottens kakelugnar. Och givetvis ser jag dom inte som krukor (asmanligt), utan den lilla som en tekopp.


- Jag har kissat på Kalles innergård och den jäveln kallar mig Bosse! Här har ni min Spotifylista som tack för att ni håller på mig och inte Kalle!

Uppdatering:
-Bosse, du har kissat två sjöar på mitt golv!

Någonstans där bakom alla tankar jag aldrig har tillåtit att tänka har det funnits någonting som behövt att tömmas. Rester från vardagen som fastnar i ett säkert förvar, stannar kvar och förvandlar kvällar till någonting gör att det kryper inom mig. En slags rastlöshet, myror i benen, göra så många småsaker som möjligt samtidigt, springa från vrå till vrå och finna ett vakuum utan känslor som kliar. Utan att egentligen tidigare har hittat något konstlat rum för ett oroshjärta fortsatte jag att klia tills jag kom på att jag kunde springa ifrån rastlösa kvällar med bara benen.

Och nu är det som joggingspåret och benen har fyllts av nikotin. Det var år sedan jag tränade kondition av något större värde. Och efter att bröstkorgen och hjärtat varit som evig industri, ett löpande bandet-teknik, ett stämpelschema som aldrig stämplade ut, som bara rullade på och gick på övertid utan OB-tillägg kände jag att skulle tömma technoslagen i hjärtat och den trånga känslan i bröstkorgen genom att springa. Jag vet inte om den där känslan släppte i just samma stund eller om det fanns ett samband, men varje gång jag avslutat ett pass var det lättare att andas och mindre trångt i bröstet. Och nu är jag fast. Idag är jag en bättre medicin än alla läkare som aldrig kunnat hjälpa mig med mer än betablockerande medicin. Egentligen är det så enkelt - jag har ju aldrig gillat att sitta still, eller ja om det inte handlar om att ligga timmar i solen...

Dagens insikt
"Om en kan mer än andra blir det till en bekvämlighet för andra" .

Klockan 09:33
Espresso med mandarinsmak och lättskummad mjölk - lätt toppat med farinsocker - halvt nyvaken i min hångelsoffa. Snart på väg tilll Beijers för att hitta sovrummets nya utsmyckning, Hagbloms för att hämta ut tapeterna, Intersport för att köpa träningskläder och nya löparskor. Och någonstans i luften är det vår.  

En dag kvar, en dag kvar och ett enda mål. Innan jag går på tredagars ledighet (det händer inte många gånger på ett år) finns tanken att kunna lämna en kund klar och belåten, avsluta någonting som man vill kunna skriva sista punkten på. Ibland har människor öppet mål men tackar ändå inte för ett enkelt alternativ. Och som vi ofta pratar om när det handlar om sådana människor ligger problemen snarare på andra plan, sådana som kallas familjära eller personliga. Människor som svänger från en person till en annan, som kanske hittar på, överdriver och bygger luftslott stora som städer, en fantasi om att skapa en bild om sig själv som en stor personlighet och med livserfarenhet om jordens största frågor och har en enorm ekonomisk rikedom. Dom drar gärna frågor åt fel håll. Att sådana människor är väldigt små på jorden skulle man aldrig tala om, men innerst inne så krymper dom till något så litet att du inte ens ser dom med förstoringsglas. En del människor tror dom vinner på att vara små (eller stora i sin värld), men i all tysthet lever dom med en omvärld utan betydelsefullt värde. Jag tillhör hellre den som gör saker med gott samvete. Och stoltheten att ha den inställningen inom sig gör kanske inte att man sover bättre om natten, men någonstans finns det någon annan som borde sova sämre. Det är en riktigt skön känsla.

I kväll tog jag fjärde joggingrundan under senaste veckan och i kväll tog jag den dubbelt. Jag har hittat en ny baby, en tillfredställelse som ger lungorna ett lugn, något som ger kvällstimmarna en bättre dimension; konditionsträning. Och igår var jag på gymmet, men den sortens träning känns egentligen bara som en anledning att behålla rutorna på magen. Friskis är dessutom överbelastat med medlemmar, vilken är förstårligt med bra medlemspriser. Och igår möttes jag av (1) en entrédörr som talade om att något fyspass var inställt. Jag skulle sedan värma upp på en roddmaskin, men den enda lediga hade en A4 med texten (2) "Trasig". Jag gick några steg till och skulle ta den sista lediga cykeln, men där kom nästa skylt med texten (3) "Ur funktion". Det blev ingen uppvärmning utan försöket gick vidare till nästa maskin inne i gymdelen. Och på den fanns en annan skylt (4) som sa "Ur funktion, tyvärr". Ibland förstår nog inte personal vad deras skyltar ger för intryck. Kanske man ska prova tanken om det är lämpligare, som ett tips från coachen, att lyfta bort det trasiga från kunders rörelseområde? Klicka på siffrorna ovan för roliga skyltar!

Sjömannen Erik "Turken" kommer hem imorn, veckan ser ut att kunna avslutas med pubrunda torsdag, utgång fredag och lördag. Nästa vecka har jag tagit ut en semesterdag och har fyra lediga dagar över för extreme hair make over och dyra dagar i Göteborg. Det ser ut som jag inom närmaste tiden är en kungakrona rikare, en sovrumstapet rikare, en hallmatta rikare och även en ny blänkande jättebil rikare (Denna eller denna). Vad väntar vi på? Det är vår!



Denna nya Acne-modell Snake ska letas upp i Göteborg!


Och grymma Carin Wester, sommarslapp skjorta!

Linne från Odeur

Jeans från April 77



Vi ses i vimlet i helgen!

En bra känsla i kroppen, lät benen än en gång få jobba precis som hjärtat med nya löpsteg i slingan runt Svinö. Och jag gillar när blicken har Kalmar sund och Öland på någon sida hela tiden, när solen ligger kvar och luften känns bra. 

Jag har fått en idé till sovrummet, bra färgkombinationer och något som känns både roligt, udda och enkelt på samma gång. Tror jag återkommer med en bild på det framöver. Tema natur i sovrummet med lite råa material och harmosniska färger skulle nog kunna ge en ombonad känsla.

Har märkt att jag dras till en viss form av ben på möbler. Jag gillar verkligen Matilda Ringnérs bord nedan, där benen ger en helt annan karakär än raka tråkiga linjer. Window får mig att tänka på HAY's serie Loop (detta matbord har min syster och hennes EM-man, fast i vitt). Och exklusiva Knolls fåtölj: pefekta former och linjer på hela trästommen.

Imorgon söndag och jobb. Känner mig i god form med en bröstkorg och hjärta som börjar hitta hem igen. Jag är snart redo för att komma ut på krogen igen! Och på måndag ledigt med besök av Kalmars före detta största hockeystjärna, numer Vetlanda och snart pappa.

----------
Kvällens låt
----------


Baker av Finn Juhl för One Collection.


Wall av Finn Juhl för One Collection.


Window av Matilda Ringnér.


Andoo Lounge av EOOS för Walter Knoll.


Lampstool av Matilda Ringnér.


FAS av Morgan Rudberg och Lars Pettersson för Horreds.


Vi får in FAS i butiken om några veckor.


Desirée av Yngre Ekström för Swedese, 1954, utegrupp.

Vi får in Desirée med det runda kompaktlaminat-bordet till butiken om någon vecka.

Det doftar citron på Sparregatan 7. Och efter en storstädning denna långa fredag unnar jag mig en lungo med skummad mjölk. Det känns som solen kommit närmre jorden på senare tid, att någon målat himlen mer blå och vinden som blåser förbi Kalmar har blivit varmare. Och jag kan inte annat än gilla det. Jag och Åberg smider planer på en ny portal för grymma bloggare och duktiga skribenter. Vad skulle ni önska att en sådan sida innehöll? Tipsa om duktigka skribenter inom flera områden och överrös oss med förslag på vad ni vill se. Och förresten, kolla den akustiska videon längst ner med Marina & The Diamonds. Jag gillar dom benen! Och en riktigt grym låt!